Komprimering – minskad dynamik
Först ska sägas att komprimering som avses i detta papper inte alls är samma sak som datakomprimering
där mp3 är den mest kända varianten för ljud.
Komprimering görs för att minska ljudets dynamik, d.v.s. skillnaden mellan svaga och starka ljud. Kompressorn och dess broder limitern är verktygen för detta. (Se även nästa sida.)
Transienter som trumslag brukar utgöra de starkaste nivåtopparna och normalt bestäms nivån
efter dem. För att erhålla starkt medelnivå, behöver man dämpa nivåtopparna i ljudet.
Det görs med komprimering.

Bilden till höger visar ett stycke ur låten “727” med
det svenska fusionbandet Kornet. Ljudet har relativt
stor dynamik och det starkaste trumslaget ligger precis under maximal nivå. Det låter betydligt svagare än en modern poplåt men det går inte att höja mer utan att få distorsion.
Om man ändå har bestämt sig för att det ska låta lika
starkt som en modern poplåt måste signalen
komprimeras hårt och förstärkas ca 10 dB. Bilden i
mitten visar samma stycke efter den behandlingen och
det syns tydligt att det nu låter starkare. Observera att
maximalnivån på signalen fortfarande inte är starkare
än tidigare. Genom komprimering kan signalens
medelnivå höjas och därför tycker vi att det låter
starkare.

Men, när lyssnaren sen justerar sin volymkontroll så
att ljudnivån upplevs lika stark som för originalet,
kommer resultatet att se ut som på den tredje bilden.
Dynamiken har minskat markant. Transienterna (läs
trummornas attack) är borthyvlade och resultatet blir
ett pumpande, ansträngt och betydligt mindre luftigt
ljud.
Kompressorn håller ner nivån vilket gör att starka
ljud som trumslag ”duckar” ljudet. När ett trumslag
spelas, sänks allting för ett kort ögonblick. Effekten
blir att nivån kan hållas uppe så fort musiken blir lite
svagare. I måttlig dos kan detta göras snyggt utan att
vara speciellt märkbart. Men vid koncentrerad
lyssning, speciellt i hörlurar, kan sådan komprimering ändå bli klart hörbar på många skivor. Ett
par tydliga exempel är ”You tell me” (lyssna på gitarrerna) och ”See your sunshine” (framförallt i
början och i mellanspelet) från Paul McCartneys album ”Memory almost full”.


En modern poplåt
”Inte en chans” med Tomas Ledin är utgiven 2006 och
är ett exempel på hur lite dynamik det kan bli kvar.
Denna typ av ljud gör att man kan bli lyssningstrött
fortare.
Så hård kompression kan, trots modern utrustning,
ge distorsion i vissa partier.

På vinyltiden
När musik i huvudsak köptes på vinylskiva, var det som bekant en del bestyr innan det var klart
för lyssning. Och när man ändå stod vid ljudanläggningen, passade man på att justera volymen
efter den aktuella skivan.
När ”blandband” på kassett spelades in, kunde man ofta justera nivån individuellt för varje låt.
Nu när blandade spellistor görs i datorer och mp3-spelare är det inte alls självklart att någon nivåjustering
görs. Detta är också en orsak till att nivån på CD-skivorna har blivit en viktig
konkurrensfaktor
Nivåkriget kan vara en av orsakerna till att vissa tycker
att LP låter bättre. Gamla LP-skivor är inte alls så hårt
komprimerade som många nya inspelningar.

Kompressor, limiter.
Något förenklat, kan man säga att kompressorn minskar skillnaden mellan svaga och starka partieri musiken, d.v.s. den minskar dynamiken. Det svaga förstärks och det starka dämpas.
Kompressorn fungerar som om en mycket, mycket snabb ljudtekniker sitter och justerar ljudnivån beroende på hur stark den ursprungliga nivån är
i varje ögonblick.
Jo, ögonblick eftersom vi pratar om reaktionstider
på millisekunder. Kompressorn kan användas flitigt i alla led i en skivproduktion, både på enskilda instrument vid inspelning och mixning och även i mastringen.

En limiter är egentligen en kompressor med en lite annan inställning på parametrarna. "Hit men inte längre" sjöng Liza Öhman i melodifestivalen 1980 och så fungerar också limitern. Inget ljud blir starkare än den valda tröskelnivån.
Ljud som är svagare än tröskelnivån förblir opåverkade. Limitern är också ett viktigt verktyg i mastringen för att dämpa nivåtoppar i ljudet.