BANKLÅN och BANKRÅN?
Om man jämför orden polisbruta- litet och kvinnomisshandel, så märker man att det är något som inte stämmer, rent logiskt sett.
Det är ju inte polisen som blir brutaliserad och heller inte kvinnor som är misshandlare.
Då kan man börja funder på ordet BANKRÅN i dagens läge.
Kan det vara så att ordet allra bäst passar in på bankernas sätt att arbeta gentemot kunderna?
Men vänta nu, låt oss först kasta ett argusöga på vad som just nu sker över hela världen, än så länge med största och mest påtagliga effekter i USA.
Hela bankväsenden börjar skaka i sina giriga grundvallar. Efter många år av yttersta välstånd, där man med nonchalans och mer eller mindre förtäckta hot mot icke viktiga kunder, kommer man nu krypan- de med gråten i halsen och vill ha hjälp från statsmakten, för att rensa upp i den ekonom- iska villervalla man själv försatt sig i under de goda år man skott sig väl, bland annat med hjälp av
allehanda tveksamma avgifter man påför sina kunder.
Hela denna cirkus hade troligen kunnat undvikas, om man haft det som vi skrivit om tre-fyra gånger här i Frontface de senaste
fyra åren: - Ett fungerande tjänstemannaansvar, något som avskaffades i Sverige på 1970-talet.
Hade varje besluts konsekvens vilat på den individ som undertecknat handlingen, hade många glupska beslut aldrig
tagits över huvud taget.
Nog om detta.
När nu banker slår ut med armarna och skyller på den så kallade marknaden, som de vet att de själva är en stor del av,
är det då rätt att de skall kunna få hjälp av pappa staten med dryga veckopengar för att kunna köpa sitt avlatsbrev och bli syndfria?
Men om staten skall gå in och pytsa upp ett antal hundra milliarder, så borde väl först ett antal kriterier uppfyllas?
Eftersom det är helt tydligt är så att de som satts att sköta ett jobb, dels inte klarar avsina uppgifter, dels uppbär höga löner och andra förmåner för att utföra det jobb de bevisligen inte klarat av, så är det väl rimligt att de degraderas i samma mån?
Bankernas ledningsgrupper skall naturligtvis få sparken och aldrig få en chans att "sparkas snett uppåt", som nu är den vanliga rutin som inträder när någon obekväm eller misslyckad chef plockas bort.
Som spärrvakt i tunnelbanan, har de inte så stora chanser att ta felaktiga beslut som drabbar fler än ett fåtal och då till dessas fördel. Kanske ett bra alternativ.
Kan det sedan påvisas någon typ av slarv eller negligans, bör de dessutom få smaka på sin egen medicin: - "Avgifter" för att inte skött sina bankärenden på rätt sätt, precis som via andra dödliga får räkna med i det fall vi skulle slarva med inbetalningar, räntor och annat trevligt.
Är det till och med möjligen så
att det nuvarande banksystemet faktiskt överlevt sig själv?
På samma sätt som det fortskaffningsmedel vi nu känner som "bil", börjar bli omodernt på grunfval av miljömässiga hänsyn och snart möjligen kommer att kallas "en 150-årig parantes i transportmedlens historia",
börjar det kännas som om bankmarknaden bör ersättas av något mer hälsosamt, hälsosamt för alla, både på insida och utsida.
Om bank- och lånekarusellen får fortsätta att snurra som den gör nu, med det globala brädspelet "Marknaden" som tärningskastare och där människors hem och bostäder används som spelmarker, behöver man inte vara någon fjärrskådande visionär för att inse vad som kommer att ske i slutändan.
Bara att vara åskådare till skeendet (och skenandet) på den svenska bostadsrättsmarkna-
den de senaste 5-7 åren, har varit mer ångestfyllt än en tidig morgon efter en 40-timmars kryssning med Silja Rock.
De samtal som utspinner sig i omklädningsrummet på det gymm jag tränar på, visar på att det nu endast är Mammon och girighet som regerar.
Jag har vid att antal tillfällen hört folk som rått skrattat åt att de lurat en "motpart" i en genomförd lägenhetsaffär och synbart njuter av situationen.
Vad skall vi då göra för att med kraft visa vårt missnöje och våra farhågor?
Göra som TV-reklamen vill, "vara otrogen" mot vår bank och byta? Eller skaffa en bank till?
Om du har förstått det jag skrivit här, förstår du också att det bara är ett annat sätt att nå samma resultat, sett ur bankernas vinkel.
Kanske är det dags att investera.
Och då menar jag inte i aktiespelet uta i en hederlig gammal madress. En madrass med plats för sedelfyllning.
Se bara till att den är bransäker och att den har inbrottslarm.
Peter A. Ortvik
Chefredaktör
ortvik@frontface.se
AVLATSBREV: Ett medel för att få frälsning från straffet för sina synder, är det som den Romerska kyrkan kallar avlatsbrev. Dessa kan köpas för pengar eller genom bothandlingar, kärleksgärningar, eller andra pietistiska sätt. Begreppet avlatsbrev är baserat på uppfattningen att ens goda gärningar förtjänar Guds nåd
Klicka på högerpilen för nästa sida > > > >