Ditt första och viktigaste träningspass startar HÄR.
Frontface skönhets- och modereportar Nathalie
har inget mot lite hardcore styrketräning inför
Beach-13.
Så, nu har du alltså gjort slag i saken och betalat in dig som ”medlem” (läs kund) på en eller annan träningsanläggning och kanske redan genomlidit (?) det första träningspasset?
Att komma igång och därefter bibehålla ett livslångt förhållande med träningen som en naturlig ”familjemedlem”, är den bästa pensionsförsäkring du kan ha. För, vad nytta har du av hopsparat penningkapital, om ditt hälsokapital står på noll och ohälsa skall följa dig resten av livet, när det är tänkt att du skall kunna skörda arbetets frukter?
Artikelförfattaren Peter Ortvik, här med Peter Siepen.
Båda visar att man kan hålla formen även efter det man fyllt 50 år.
Men, stopp och belägg, det är inte bara att kasta sig ut i en okänd PT´s armar och tro att allt blir som det är tänkt, bara för att du nu betalar 3-600:- per månad via autogiro.
Tvärt emot alla pinsamma dags-, kvälls- och veckotidningsartiklar, finns det ingen ”Quick-Fix” när det gäller resultatinriktad motion, man måste även koppla in hjärnan redan innan man startar sitt första pass, oavsett om det är ren styrketräning, gruppass eller annan combo.
Följ med oss på en odyssé genom den information och kunskap du här får gratis och som kan göra att du lyckas undvika många av de fallgropar som majoriteten av relativa nykomlingar inom anläggningsbaserad träning trillar i.
Om du inte orkar läsa hela denna artikel, så är risken stor att du antingen tror att du helt kan lita på gymkortförsäljare och snabbutbildade PT`s som nu sprutas ut med diplom efter ett få antal veckor (med stora brister i utbildning och ofta helt utan kunskaps- och erfarenhetsbaserad pedagogik) och som hakar på alla nya trender, bara för att fylla upp så många timmar som möjligt i sitt nya yrke. Eller så litar du inte på vad som här skrivs och tror dig veta bäst själv och det kan vi tyvärr inte göra så mycket åt.
Vi begär inte att du skall leva efter råden och informationen du får här,
bara att det sätter igång ett ifrågasättande som baserar sig på det vi berättar.
Med över 30 års erfarenhet och efter att ha följt kunskaps-, trend- och produktutveckling i lika många år (och med medicinsk anatomi och fysiologiutbildning, plus tio års samarbete med Naprapatskolans lärare i Stockholm), samt djupgående analyser av i stort sett alla olika övningars påverkan på rörelseapparaten och därmed muskler, muskelfästen och senor/senfästen, kan vi dessutom ge dig information om vilka existerande övningar du INTE bör inkludera, då de har alldeles för hög skaderisk i förhållande till resultatnivå. (Detta kallas Benefit/Risk factor och den ekvationen behandlas längre fram i artikeln.
Bilden är från boken ”Intelligent Självförsvar och Konflikthantering”, av artikelförfattaren.
Låt oss istället placera oss på ruta ett, där man befinner sig om man inte regelbundet tränat på lång tid.
1. Det första man själv bör göra, är att analysera om man är helt frisk och utan skador.
Blir svaret ”ja”, så gå till ruta två nedan. Om du är tveksam eller har någon befintlig skada/sjukdom, ta dig då tid att låta exempelvis en avancerad terapeut gå igenom, justera, eventuellt remittera och sedan ge klartecken för att starta den påfrestning som ditt system kommer att utsättas för initialt.
Detta kallas för Återställningsfasen eller ”Reset”.
Många snabbutbildade PT har ingen koll på sambandet mellan viss skada och för den personen felaktiga övningar, det ligger på en helt annan nivå att kunna utvärdera sådant. Lägg inte ansvaret på en PT att bedöma sådant, om denna PT inte även har en utbildning i nivå med Naprapat eller motsvarande.
2. När du väl skall börja träna, inträder nästa fas, den så kallade Stabiliseringsfasen.
Detta innebär att man de första 6-8 veckorna bör fokusera på att förbereda kroppens muskelfästen, leder och hållningsapparat inför den belastning som komma skall.
Träningen här skall syfta till att skapa ett skydd för alla de områden som annars lätt över- eller felbelastas och där mad kanske gör att du skadas, tappar sugen och lägger av.
De viktigaste områdena att ta sig an, är buk/rygg-stabilisatorerna (den så kallade CORE-muskulaturen), axelkomplexet, knä- och fotled, samt, inte minst, att med en väl genomgången stretchinglektion (och uppföljning) se till att sådana styggelser som avkortad höftböjargrupp, stelheter i hela Trapesius- och sittmuskeldelarna och faktiskt även att få upp rörlighet i vad/hälseneområdet.
Gällande höftböjarkomplexet, är det normalt 3 ggr så starkt som bukmuskelpaketet, så om någon PT sätter dig på övningar som beskrivs (eller som direkt påverkar) stärka höftböjarna, skall du vara extremt tveksam och få bekräftat av kunnig terapeut att du har behov av detta. I annat fall, undvik sådana övningar, om du inte tävlar i häcklöpning, höjdhopp eller extrema kampsporter.
Det pågår en dubiös debatt om stretchingens vara eller inte vara men incitamenten för att stretching inte skulle hjälpa en
förkortad muskel, har hittills inte kunnat påvisas med någon som helst tillförlitlighet. Tänk bara: – Om en muskel är så kort att det inte får arbeta i hela sin fysiologiska längd, kommer rörelsen att tas ut någon annanstans, vilket förändrar balansen i rörelseapparaten. Vill vi det? Nej! Helt klart nej.
Tänk även: HEL & FRISK / BUFFERTZON / SKADEZON.
Ju bredare buffertzon, som du skapar genom att stärka och balansera muskler och rörelseapparat, destå mindre risk att du passerar från hel & frisk, till att ramla in i skadezonen.
Hänger du med? Bra!
Detta var lektion nummer ett av flera här i Frontface.
Vi lämnar dig med ett ordstäv som myntades för några årtionden sedan och som kan vara bra att bära med sig
när man beställt dyra PT-timmar.
”Betala inte för en Rolls Royce, för att sedan få köra hem
i en Fiat”.
Tidigare publicerade träningsreportage
i Frontface, kan nås via länk HÄR:
Artikelförfattaren kan nås via e-post HÄR.
Comments are closed.