När man tröttnat på Påskmust i glasen och mineralvattnet är slut,
kan man bli sugen på en öl.
men en öl är ju som känt inte bara ”en öl”. om man verkligen skall
kunna njuta av en god brygd ur detta vida dryckesspektra,
bör man då och då utforska okända vatten (hmmm…) och inte
bara ta första bästa (eller inte bästa) flaska på systemet eller
i livsmedelsaffären.
I höstas gjorde Frontface en djupdykning bland hundratals eller
kanske snarare tusentals, ölsorter på Stockholm Beer festival.
och nu är det dags att omsätta teori i praktik,
så vi samlade en kvartett av ölfantaster, två killar och två tjejer,
som fick prova några aktuella och intressanta ölsorter.
Här kan du läsa om vad vår panel tyckte om det som testades.
(Påpekas bör, att vår indelning av testgruppen i ”killar och tjejer”,
gjordes först efter testens genomförande, då det visade sig att
resultaten höls likvärdiga inom respektive kön, vilket kan ge
leverantörer en fingervisning om hur repektive produkt
mottogs. Frontface lägger ingen värdering vid detta, bara så
att eventuella genusforskare inte får utbrott i ölkällaren.)
Första brygd ut i testen var S:t Eriks Påskale. (Releasedatum 15 mars)
Detta är enmörk ”matig” ale med mycket substans och mustigt skum.
Det är ingen ”partydryck” utan bör avnjutas antingen som ett
fullvärdig kompanjon till Påskens kulinariska mångfald
eller som en god avslutning med sin chokladton och sötma..
Man kan också se S:t Eriks Påskale som en förrätt, när man är
hungrig och vet att maten dröjer, då den ger viss mättnads-
känsla och lägger sig som ett mjukt täcke i magsäcken.
Betyg: 4 av fem, FFFF
Nästa flaska att öppnas, var en butelj som vid första anblick såg ut att vara en liten bubbelflaska.
När vi försiktigt lirkat upp ”skumpakorken”, möttes vi av en frisk vårvind toppad av körsbär och
ännu mer körsbär. Liefmans Cuvée-Brut, som den heter, är en Belgare med tydlig fruktighet och
lagom blend av sötma/syrlighet. Att kalla den ”Brut”, som ju står för torr, är väl på gränsen.
å andra sidan har vii nte testat de riktigt söta, man jämför automatiskt med vad Brut står för
hos champagnen.
Eftersmaken är lång och frisk, ligger och rycker tag i området på sidorna av gomseglet och
pockar på uppmärksamhet i form av påfyllning, som en av våra testpiloter så poetiskt uttryckte sig.
Den blev snabbt en favorit hos våra kvinnliga testpiloter, som uppskattade fruktigheten och
balansen mellan friskhet och viss sötma från körsbären. ”Den här kan man ju hålla sig till
en hel kväll”, var en spontan kommentar från en av tjejerna.
Betyg hos Frontface testpanel:
Kvinnliga testare: FFFF+ av fem.
Manliga testare: FFF av fem.
Närbesläktad till ovanstående, är Liefmans Goudenband, som
är en överjäst så kallad ”ouid bruin”. När man häller upp den, möts man av
en substansrik mörk mustig dryck med vacker skumkrona.
En tydlig kryddig dogt med inslag av russin och nötter möter näsan
och förtydligas direkt vid avsmakning. En lååång fin eftersmak dröjer sig kvar
vid tungroten.
”NOW, you´re talking..” utbrast en av killarna i testgruppen.
Tjejerna hade strax innan imponerats av den betydligt lättare ”Bruten” och fann denna
kraftigare dryck något mer, som de uttryckte det, ”tufare och mer maskulin”.
Alla var dock överens om att här finns det många komplexa kvaliteter, oavsett tycke och smak.
Testpanelens betyg:
Tjejerna: FFF+ av fem
Killarna: FFFFF av fem = FULL POTT!
Till sist lät vi panelen testa en brygd som man helt klart
bör lägga sist i en test, då den är tung och mycket uppfyllande.
Vi talar om kategorin Porter.
Porter är något av en generationsdryck. Det är inte så många unga som
regelbundet dricker en porter, däremot är vi säkra på att de flesta unga
har minnen hemifrån, när far i huset gärna belönade sig själv
med en porter till söndagsmiddagen. Porter som måltidsdryck, är lite
av en kameleont, den kan anpassa sig och förgylla många rätter, före-
trädesvis lite kraftigare rätter.
Den porter som testgruppen fick prova, är lite av en raritet.
Den heter Wisby Oaked Porter och vi fick möjlighet att
spara några flaskor till test, när vi träffade Johan Spendrup
under senaste Stockholm Beer Festival.
Denna eklagrade porter är en speciell upplevelse.
För en porterfantast, är som att jämföra att en bilfantast
får köra en Lamborghini, alltså en hög njutningsfaktor.
För en ”vanlig” ölkonsument”, kan den, åtminstone
från början, nästan kännas överväldigande. Den ”tar plats”
och kompromissar inte men har en rikedom, komplexitet
och integritet som få andra porters har.
Tjejerna fann den, som nämnts, lite ”mycket”, som de lade orden,
medan killarna kapitulerade efter några långsamma klunkar med
lång ”mallanklunkstid”. Alla var överens om att Wisby Oak Porter
bör avnjutas max en flaska per person och att man bör ge den en
stund för att inte bli för omtumlad initialt.
Testgruppens betyg:
Tjejerna: FFF
Killarna: FFFF+
Därmed avslutades vår öltest för denna gång och
testpiloterna katapultade ut sig i lördagsnatten
med malt-fallskärmarna väl instoppade,
inte i ryggsäcken utan snarare i magsäcken…Prost!
Comments are closed.