Foto  Peter Ortvik, Frontface.se, Nikon D300

Om man tittar lite närmare på de fyra huvudkaraktärerna
…eller kanske karika-tyrerna, så är det nog som sådana de börjar kännas. Visst är det många även i ens bekantskapskrets som aldrig lycka bryta sig ur sin ungdoms existens-mönster utan bara upprepar fraser och handling man minns från det glada 80-talet, så visst existerar syndromet, men ändå…
Å andra sidan skulle troligen SATC-temat vara dött och begravet om man förändrat dem och låtit dem mogna, så antingen får man hålla sig ifrån SATC eller så är det bara att gilla läget.

När det kommer til deen PK känsliga punkten om kvinnoklädsel i den muslimska delen av världen, kommer naturligtvis vissa extremister att ropa hädelse i högan sky efter att ha hört om (för sett den har de väl inte?) hur den saken behandlas i SATC 2.
Som neutral åskådare kan man inte annat är att le åt bägge sidor och i grunden bara beklaga att företeelsen måste vara religiöst-kuturellt pådyvlad med straff som påföljd om ”brott” mot den uppdagas, istället för att låta frivillighet utan tvång råda.
Det är där den grundläggande pinsamheten är grundfäst inte att man eventuellt skämtar om företeelsen.

Sarah Jessica Parker som spelar Carrie, har ett så karaktäristiskt utseende, med mycket skarpa drag, att den nu med stigande ålder och den make up som symboliserar SATC, får henne att hamna farligt nära ”drag Queen-looken”.
Hoppas hon kan skaka av sig rollen nu och gå vidare med en softare look för att inte bli helt ”type-castad”. Detta var Frontface slutord om filmen. Gillar du SATC, gå och se den på bio, filmningen är magnifik och vi vill gärna ha Soundtracket…

Bilder:
3 X Gynning.
Mini Anden och
stylist Jonas Hallberg.
Marie Serneholt.
Martin Björck och Martina Lund.
Filippa Reinfeldt.
Pernilla Wahlgren.
Alexandra Rappaport.
Jessica Almenäs.
Pernilla Wahlgren.