nr
1 2006 |
||||||||||||||||||||||||||||
Sid
08 |
||||||||||||||||||||||||||||
Ny
Svensk Musik Du Inte Bör Missa |
||||||||||||||||||||||||||||
(men troligen hittills gjort) |
||||||||||||||||||||||||||||
Alla bilder © CDA Compact Distribution AB | ||||||||||||||||||||||||||||
I det enorma flod av CD-skivor som släpps varje säsong,
är det inte lätt att göra sig synlig och hörd om man ligger på ett litet
bolag utan ekonomiska möjligheter till massiv pr, välsmorda kontakter och
inte minst dyra musikvideos.
Om man dessutom inte tillhör den massproducerade genre som riktar sig till målgrupperna 12-14 åriga tjejer eller likriktad hip-hop, så är det ännu svårare att slå kommersiellt. Låt oss få guida dig längs en något smalare stig, där det dyker upp spännande nykomlingar med jämna mellenrum. Låter det tillräckligt spännande, så gå sedan till sid 28 och tävla om 5 skivpaket. |
||||||||||||||||||||||||||||
Kan du tänka dig en tjtj med en röst som är
en blandning av Elkie Brooks och en ung Rod Stewart (à la -72). I så fall förstår du vilken pipa Iris Esell är begåvad med. Hon har kapacitet för både klassisk soul, jazz, blues och skulle lugnt ta en toppplacering på vilken topplista som helst med en lite mer aggres- siv produktion. Den här plattan är ganska laidback och lekfull om man utgår från den kraft Iris röst besitter. Hennes musikaliska bakgrund är från olika projekt med |
||||||||||||||||||||||||||||
isikte på jazz, house, hip-hop, dansmusik
samt den soulinriktning som känns naturlig för den röstklang hon har som grundplåt.
Iris är ern pärla som kanske vilar lite väl långt in i det ostron som är det
första album hon nu släppt. Det är ett moget album, kanske för moget för att få den respons i kassan som är önskvärd. Vi är mycket nyfikna på vad som kommer på nästa album, den här tjejen både svänger och rockar fett. |
||||||||||||||||||||||||||||
Missing
sound vill inte vara med på bild, det är synd, alltid kul att se vilka som
ligger bakom musiken, tvivlar på att et är två snögubbar. Det är tur att
de vill vara med på skiva, annars skulle vi inte fått höra hur de låter. |
||||||||||||||||||||||||||||
Man hittar ideligen
nya ljudbilder vid varje lyssning. Även
de vokala inslagen är både övverraskande nyska- pande och uppfriskande. Det här är en platta för den som törs utforska gränsland, oavsett vad man lyssnar på i vanliga fall. Är du stressad och bara vill ha musik i bakgrunden, är det inget för dig. Här ställs krav. |
||||||||||||||||||||||||||||
Pirayan är en bitsk liten rackare. Nya albumet
med Stockholmsbaserade Montag Mania är också en liten bitsk rackare, textmässigt. Den här skivan är mycket svårrecen- serad. Gillar man endast stora ljudbild- er med tydlig stereo, då går det här bort direkt. Produktionen |
||||||||||||||||||||||||||||
är
rätt tunn och gör inte rättvisa åt gruppens ambitioner.
Däremot är upplägget
originellt och är man svag för latinska influenser från
en djupare social och plitisk plattform, är den värd några
extra chanser. Titellåten "Pieaya" är
dessutom med i den aktuella filmen "Made in Yugoslavia". Gruppens medlemmar har ett brokigt förflutet i så skilda konstellationer som: lolita Pop, Olle Ljungström, Staffan Hellstrand, Rompiende Lonjas, Daydream, Touch of Jazz m.m.Smältdegeln resulterade i detta lapptäcke av låtar, handlar dels om den fysiska resan Stockholm - Lima -Spanien - Norrbotten - Rinkeby - södermalm med alla i bandets olika världar och samtidigt om den ire resa medlemmarna gjort under den tid de spelat tillsammans. Plattan är inspelad i lägenheter i både Stockholm och Lima (Peru) under tre år. |
||||||||||||||||||||||||||||
Eva Hillered har ett tungt ok att bära. Det blir så när man jämförs med storheter som Joni Mitchell, Emmylou Harris och Bonnie Raitt. Jämförelsen är rättvis, Evas röst är ren, klar och ger en naken unpluggedkänsla som gör att man även vill se henne framföra låtarna. "Life Line" är hennes sjätte album och känns riktad till en typisk amerikansk publik. Den är välgjord men får nog svårt att slå i Sverige. Det är synd, för Eva Hillered har både talang och rutin nog så det räcker. |
||||||||||||||||||||||||||||
Jen heter en 22-årig svensk
låtskrivare/pianist/gitarrist/sångerska. Hennes första album "Before You Know
Me" med singeln "Beating of my heart" finns ute nu. Här finns mycket musikkunnande. Sköna melodislingor och en röst med frisk ren känsla och "catchy" slingor. Den här plattan växer för varje lyssning. Det är lätt att följa de olika instrumenten och få en nära livekänsla. Jen kommer vi att få höra igen, helt säkert. Frågan är bara i vilken nisch. |
||||||||||||||||||||||||||||