Hur mycket kan man variera en funktion innan man får tala klarspråk?

Ständigt nya funktionsvariationer i svenska språket

I sin iver att linda in hela Sverige i mjuk bubbelplast, så att inga vassa hörn skall kunna stöta emot någon enda mental kroppsdel, börjar nu det svenska språket få allt fler mer eller mindre löjeväckande anpassningsord i vokabulären.
Minns när man tog det som ett skämt, när ”städare” ersattes, först  av ”Lokalvårdare” och sedan ”Trivseltekniker”. Föga anade man att gulle-gull-landet skulle komma att leta efter omskrivningar, som ämnar att ge samma resultat som när politikerna alltid säger ”Vi har inte gjort något fel…men vi kan bli bättre”. Detta istället för att rakt erkänna att ”Vi fukkade upp ordentligt…”.

Jag och mina vänner såg det som sagt då, som ett skämt och vi byggde själva ord som bytte ut ”Pappskalle” mot ”kartongkranium”.. och ”Snorunge” mot ”Sekretjunior” m.fl.
När sedan ”Rörelsehindrad” byttes ut mot ”Funktionsnedsatt” och sedan nu till ”Funktionsvariation”, börjar man slå huvudet i taket och undrar hur långt det skall behöva gå för att ingen med glaskäke skall känna sig kränkt. Vi vet ju redan att svenskar är världens mest lättkränkta folk, det är redan fastslaget i diverse funktionsvariabler…

Det lär dock kunna bli ännu roligare, när man lämnar in sin bil till en ”Autovårdare”, so efter en funktionsanalys kommer fram till att den trasiga bilen lider av en funktionsvariation…vilket naturligtvis skall accepteras i samhället som normalt och därför inte åtgärdas. Möjligen kan man ansöka om en ”Autoassistent” som till uppgift får att hålla ett öga på ”Klienten”, så att dess rättigheter tillvaratas och att inte dess Kränkningshämmare…eh…förlåt, krängningshämmare tvingas utstå diverse övergrepp…

Inom den vanliga vårdsektorn kan det också bli rätt intressant. I princip, i linje med annat, skulle ett antal åkommor/skador kunna förläggas till ”Funktionsvariationer” som kanske till och med gör att patienten…förlåt…klienten får en fribiljett till Parolympics istället för vård. Det kan ju öka medaljskörden, vilket ju kan se bra ut.

Med tanke på att ”Short Attention Span” också kan vara en funktionsvariation, känner jag att det är bäst att sluta här, då annars risken är stor för Snarkolepsi och det vill jag inte skapa en ny våg av.
God Afton! Från en halvinvalid och synskadad men inte funktionsvarierad Chefredaktör för Frontface Magazine. Tänk på bemötandet – inte etiketteringen.

Text & Illustration: Peter Ortvik

Comments are closed.
http://frontface.se/magazine/