Äntligen Blinkar det Blått om Adolphson & Falk igen – Nytt album ute nu

Adolphson_Falk_rubrikbild

För att få perspektiv på en så lång
karriär som duon Adolphson & Falk
haft, känns det som en förenklad
resumé är på sin plats, innan själva
intervjun påbörjas.
Tillåt även ett par förenklingar i skrift:
– Adolphson & Falk blir här A&F,
Tomas Adolphson blir till TA,
Anders Falk förkortas till AF.
Autografer

Första gången A&F visade upp sig
för en storpublik, var i samband med
Melodifestivalen 1979 med ”Tillsammans”.
Det var dock inte då de hamnade på alla
musikförståsigpåares och alla elektropop-
älskares läppar, det var när de utan förvarning
dök upp i ett helt fantastiskt och senare
kultförklarat radioprogram i P3, ”Eldorado”,
där Kjell Alinge stod vid mikrofonrodret,
när hela Sverige fick en elchock och blev
fast i låtar som ”Blinkar Blå” och ”Bärande Våg”.
Mer om A&F och Eldorado i själva intervjun.

Jag har stämt möte med grabbarna utanför
Frontface Kungsholmskontor och Anders Falk
dyker upp några minuter före utsatt klockslag,
där jag står och insuper vårens första värmande
solstrålar. Vi hinner presentera oss och få lite
grepp på tillvaron, när Tomas Adolphson kommer
längs backen och gör laget fulltaligt.
Med löfte om Cappuccino i bakfickan, tar vi oss upp
till kontoret och breder ut oss i fåtöljerna.
Jag startar min SmartPen, så jag slipper skriva
något under intervjun utan kan helt fokusera på
mina musikhjältar från 80-talets början.

TA: Ja, vi kan ju börja med att berätta
att vi egentligen inte är musiker från början
och att vi hela tiden haft våra ”civila jobb”
rullande. Jag är civilingenjör, Väg & Vatten,
och Anders är landskapsarkitekt, projekterar
parkbyggen och liknande.

AF: Ja, vi hade en spelning en gång,
där en av mina kollegor dök upp med sin 15-årige son.
Kollegan berättade för honom att vi jobbade ihop
och sonen replikerade då: ”jaha, så han måste
jobba extra med dig…”

TA: Strax före jul ett år, ringde en journalist upp mig
och frågade om även mina barn kunde leva på
vår låt ”Mer Jul”…

Hahaha…nu tänkte jag att vi skulle börja i
omvänd ordning och prata lite om nya skivan
och sedan jobba oss bakåt..om det är okej?
(Killarna nickar jakande, så vi kör på).
Plattan, ”Ännu Vidare”, kom ju förra månaden.
Hur gick ”förlossningen” av den nya bebisen?

TA:  Det var en ganska lång födelseprocess.
Vi startade egentligen redan 2003-2004 med att
göra våra gamla låtar akustiskt och det gjorde vi
med albumet som hette ”Vidare”.
Sedan har vi samlat på oss ytterligare låtar
och utökat vår live-repertoar, plockade ut fler låtar och vidgade
albumet till att bli ”Ännu Vidare” och gjort inspelningar
under ett par år, tills vi nått fram till de 19 spår
som albumet innehåller.
Tomas_Adolphson_1AF:  Framför allt har vi stabiliserat de akustiska spelningarna
och inspelningarna, med två musiker, varav en är med
på alla inspelningarna, Magnus Marcks på kontrabas.
Sedan är det pianisten
och dragspelaren Hans Loelv, som inte fanns med på de
tidigare inspelningarna men nu skall den här plattan
följa med oss runt på live-spelningarna lång tid framöver
och vara representativt material, så att låtarna från
spelningarna känns igen när man köpt skivan.

Var spelades låtarna in?

TA:  Den första portionen spelades in i en studio
på Södermalm, här i Stockholm.
På slutet har vi åter lierat oss med vår gamla
vapendragare från 80-talet, Dagge Lundqvist,
som har ett stort studiorum vid Slussen, Decibel studios,
där man kan få plats med större akustiska konstellationer.
Vi känner ju varandra så bra, så kommunikationen går snabbt och smärtfritt.

Hur synkar de två olika studiornas sound med varandra?

AF:  Dagges inspelningar är starkare och tydligare men vår
”mastrare”, Classe Persson, har remastrat de tidigare spåren,
så att de väl kommer överens med de nyare.
Det är dock en liten skillnad, men det ger i stället en slags
konsertupplevelse, med två akter, där den andra har lite större arrangemang..
Lite kul musikhistoria är också att Tom Waits slagverkare
Michael Blair medverkar på de tidigare inspelningarna.

Låt oss kika lite på vissa spår på nya skivan,
låtarna har ju generellt sett spännande texter,
som kan tolkas på minst två sätt…känns det som.
Först ut: ”Mr Jones Maskin”, där maskinen själv
säger att den ju inte kan agera på egen hand
utan ser det som sker på åskådarplats,
då det är Mr Jones som styr den.

AF: Ja, tanken är att maskinen ÄR perfekt,
den bygger på artificiell intelligens och Mr J.
har lyckat göra den perfekt men mänskligheten
är ju allt annat än perfekt, så eftersom handen som styr den
är ofullkomlig och fumlig, ser maskinen själv att allt inte
blir som det var tänkt, alltså inte helt perfekt, som maskinen
själv bekymrat berättar…

Sedan kommer ”Tyngdlös”.
Är det mentalt eller fysiskt tyngdlös som åsyftas?
Anders_Falk_1TA: Det är Anders som skrivit även den texten. Vi bjöd in
Christer Fuglesang, som ju är den vi mött,
som kunnat berätta om en genuin tyngdlös upplevelse,
så han är med på introt på en tidigare singelversion från 2007.
(kan höras på Spotify). Vi föreslog ett utbyte,
eftersom vi introducerade honom till popmusiken,
kanske han kunde ta oss till rymden, på ett eller annat sätt.

AF: Låten symboliserar en mental tyngdlöshet, där man
vågar ta ett språng, tar nya steg, nya tankar, nya upplevelser
som inte är förutbestämda.
Vi vet att låten även använts till begravningar. Många läser in
religiösa budskap men så var det inte tänkt initialt, däremot
är det en dubbelbottnad innebörd, fritt att tolka på olika sätt.
Jag tycker det känns bra att börja textskrivandet i ett plan,
sedan vidga det till fler och se var man hamnar till slut.

TA: Nu när vi gör låtarna akustiskt, är det många som
säger att texterna kommer fram bättre. Dessutom ligger
röstbilden något närmare på nya plattan.

”Bakgård”. Ordet ”trygghet” känns som basingrediensen?

TA: Man måste kunna retirera till en fast punkt för
att kunna tänka om och gå ut igen. Det går inte att bara
trycka på framåt, man måste ta sig tillbaka till en trygg punkt,
för att kunna få rätt känsla till att ta nya tag och kunna
tänja lite mer på gränserna.
Kan känna så när jag kommer hem till Uppsla, trots att
det var så länge sedan vi flyttade därifrån, i samband
med högskolestudierna. Jag känner lugn och harmoni
när jag styr in i staden varje gång.

”Det Handlar Om Oss”:
Eftersom jag inte fått lägga tassarna på
ett fysiskt exemplar, har jag inte sett
booklet-texterna, så här är jag nyfiken.

TA:  ”Sen kväll i San Diego”..står det
och jag var där på en konferens, gick och
kände att ”jaha, nu är jag här, på andra sidan
klotet igen och tror att det här är ”livet på en pinne”…
Men, vad är egentligen substansen i livet, var finns basen?
Det är att ha något att återvända till, en relation i det här fallet.
Visst, det är häftigt ibland att vara någon annan stans
men det gäller att vara trygg i sitt liv, i sin bas, här: relation.

”Från Min Radio”.

AF:  Den kommer från albumet ”Med rymden i blodet” ,
en homogen platta som handlade mycket om just signaler, rymd och liknande.
Hela ”sällskapet” som jobbade med plattan, var ju också djupt
Involverade i radiokonceptet och ”radiokära”, så det var en naturlig hyllning.
Vi kände att man dels hade ett troget sällskap i form av radion, samt att man liksom ”sögs in” i radion.

Det var så jag själv kände det när ”ELDORADO” kom,
det var radio på en helt ny nivå på samspel mellan snack och musik. DÄR sögs man verkligen
in i hela konceptet, med specialinspelade låtar, där artister som Eva Dahlgren, Michael Dee,
Totte Wallin, Malou Berg med flera, fick vara del i en
helt unik combo av musik och pratradio.

AF: Precis. Vi var ju med när Kjell Alinges
monologer spelades in, de var ju helt suveräna,
nydanande och stilbildande.

TA: Det kommer ett specialprogram på svt den 16:e augusti (SÄTT MARKERING I KALENDERN)
till Kjell Alinges 70-års dag, där vi är med på ett hörn, det kommer att bli intressant.

AF: Vi var ju en fem-konstellation som jobbade ihop
under Eldorado-perioden.
Det var vi två, Greg FitzPatrick, Lars-Göran ”LG” Nilsson
och Dagge Lundquist. De två första plattorna flöt fram utan att vi hann tänka på det,
sedan började det nöta på oss, där Greg jobbade även med egna produktioner, LG hoppade av
efter tredje albumet medan Dagge höll ihop oss, kan man säga. Så vi beslöt oss för att göra en mer
konventionell platta med studiomusiker som gav ett mer romantiskt slutresultat.

”Soloviolin”

AF: Där på Indigo-albumet finns låten ”Soloviolin” med.
Där finns ett speciellt rum med en speciell box men man får inte reda på vad boxen innehåller,
vilket även kan tydas sexuellt…om man så vill. Det var en kvinnlig konstnär
som gjord det omslaget och gjorde sin tolkning av sången.
(Du kan se samtliga A&F omslag här:
http://adolphsonfalk.se/kuriosa/omslag/?show=gallery
På nya albumet, är det Joakim Vendel, en violinist från
Stockholmsfilharmonikerna som medverkar.

”Krafter vi aldrig Känner”.

TA:  På något sätt finns det oerhörda krafter större än vi
kan mäta. Sedan finns det mer abstrakta krafter vi
uppfattar men inte riktigt förstår, som kärlekskraften, relationsmässiga krafter etc.
Man kan även vara vetenskaplig i det här, krafter i
molekyl- och atomnivåer.

Ja, man kan nästan dra två kopplingssstreck
efter ordet känner, ett till ”känner av” och ett till ”känner till”…

”Blinkar Blå”

Detta var ju låten som fick A&F-tåget att rulla igång
på allvar…eller hur?

AF: Vi befann oss på Eldorado-programmet
och hade jobbat in oss så bra att Eldorado-teamet med LG i spetsen
bjöd oss på två heldagar i radions 24-kanals studio.
Det var LG som startade projektet, han sade:
”Vad händer om jag kombinerar Everly Brothers med Kraftwerk..? Gör en futuristisk text”.
Jag hade en melodi, som texten knåpades ihop med,
där ”Blinkar Blå” blev hook-line, ledstjärna i låten.
Jag tänkte ”Fan, det är en lampa som någon stackare
har till uppgift att hålla koll på, i min bild ett kärnkraftverk,
det enda han har koll på är lampan och så länge den
blinkar blå, ja då är det inga problem…
han börjar dock fundera..” stämmer det verkligen..?”
och då kommer dubbelmeningarna in, tvivlet om man
verkligen har den kontroll man vill ha och tror sig ha.
Människans behov av kontroll men tvivel och oro
om man verkligen har det.

Det var LG som tog kontroll och styrde ljudbilden i låten,
det skall han ha credden för. Han instruerade
Greg FitzPatrick noga, Greg som styrde musikmaskinerna,
att ”lägg nu baskaggen exakt DÄR, och när Gregs fantasi
kom igång, spånade han vidare och LG lyssnade och
återkopplade med ”JA, det där var bra, det tar vi…” och så gick det till.
När första dagen var över, hade vi bara en soppa av ljud
och en dag kvar att göra en låt av det hela.

TA: När vi kom tillbaka dag två på morgonen, tog LG
åter kontroll och sade: ”i stället för att mecka med den här soppan, dra ned alla reglar till noll,
och ta upp ett ljud i taget”.
Så, försiktigt och sparsmakat, byggde vi upp låten.
AF: Greg hade gjort ett solo dag ett, och när vi lyssnade in oss på det dag två, finjusterade vi och lade det på plats.
Slutligen gick LG in och spelade in ljudet av sin Seiko-klocka och placerade in det
på rätt plats…den var han så stolt över, den klockan…
Kjell Alinge tog låten rakt in i själen, och upprepade ”Blinkar Blå..Blinkar Blå…” hela tiden.
Sveriges Radio hade ett litet skivbolag, SR Records, som då ville ge ut låten på en singel.
Eftersom SR inte får tjäna pengar kommersiellt, fick vi inget artistgage men istället
gjorde de ju all reklam för låten, som trycktes upp i 20.000 ex, varav de 5000 första i blå vinyl. Allt såldes slut!
Sveriges Radios regler var så hårda, att Lars-Göran ”LG” Nilsson inte fick ha med sitt namn
på våra kommande album, han gick under
pseudonymen ”Bad Sector”, som var en travesti
på demonproducenten Phil Spector…hehehe.
Varje fredag ringde de och skrek exalterat hur många ex de sålt. Det är historien om ”Blinkar Blå”.

AF: Det är LG som även satt grundljuden på vår
stora Jul-hit ”Mer Jul”. Både trumma och basgång
är hans ljud, vi kör bara gitarrerna.
Så här startade det: Kjell Alinge ville ha en egen julsång
till Eldorado. LG fick grundlåten av oss och sedan drog
hans kreativitet igång:

TA: LG hade köpt en ny synth av Greg (detta var innan vi
börjat samarbeta med Greg). Sedan körde vi ”sound-on-sound” i en talstudio,
så som man gjorde på gamla 60-talet med rullbandspelare.

AF: Efter ett par sångpålägg och LG´s bjällror, gjorde han ett ljudkollage av gamla julsånger
och lade in sist. Det var på första utgåvan. Efter att låten växt under tre års spelningar på radio,
kom vi fram till att det var dags att göra en ”riktig” inspelning
av den. Så, samtidigt som vi spelade in albumet ”Över tid och Rum”,
satte vi av en eftermiddag och gjorde om ”Mer Jul”. Först där blev den slutgiltiga produkten färdig,
den som fortfarande spelas varje jul på alla stationer.

Då så, där kan vi knyta ihop Julesäcken
och strax skall vi knyta ihop hela intervjusäcken
men jag skulle vilja avsluta med att gå hela vägen
tillbaka till den tiden innan ni blev Adolphson & Falk
med hela svenska folket. Till och med ända tillbaka
till tiden då ni spelade och sjöng covers.
Min avslutande fråga är:
Vilken av de covers ni framförde, var den låt
ni kände satt bäst, som en så kallad ”fläskläpp”…?

Adolphson & Falk:
Vi var ju två som sjöng i stämmor, melodiska låtar,
så vi väljer ”The Boxer” med Simon & Garfunkel.
Paul Simon har alltid varit en husgud för oss,
hans sätt att skriva låtar ger inspiration
och om man fastnar i sitt skrivande, kan man
återgå och lyssna på Paul Simon, då lossnar det ofta.

Därmed slår vi ihop frågeställningen, stänger av vår SmartPen
och låter tankarna ta oss vidare på en bärande våg.
Vi tar oss ut och smäller av några bilder
med Adolphson & Falk tillsammans med nya plattan och med
mina gamla vinyler. Det är dessa bilder som du ser
här mellan textblocken.

Förhoppningsvis är du som läsare nu så sugen på att
sätta tänderna i de 19 låtar digra albumet,
så här nedan kommer en direkt länk till beställningssidan.
www.densvenskasynten.se

Mina album har nu blivit signerade
och det känns som en skön inspiration
till att nedteckna det du just nu har läst.
Fortsätt Blinka Blått…

text & foto:

Peter Ortvik
 Alla foton © Peter Ortvik

Övriga länkar:
www.adolphsonfalk.se

www.adolphsonfalk.com

www.densvenskasynten.se

www.facebook.com/adolphsonfalk

Adolphson_Falk-under

 

Comments are closed.
http://frontface.se/magazine/