Redaktionellt om kamphundar
                                sid 2 av två.
<<<   Till Innehåll

Foto  Frontface.se  Nikon Coolpix 7400.

 
 

Mr. Segal utövar en till vanlig Aikido närbesläktad
självförsvarsstil, populärt kallad Combat Aikido.
Här använder man angriparens rörelseenergi till att "skicka iväg" denne i den riktning man själv
önskar.
Man kan alltså förflytta attackens kraft åt det håll man själv har fördel av.

Alla seriösa utövare av Aikido ryser säkert inför denna förenklade definition.
Tanken är dock just att göra den förenklad.
Två meningar, ganska enkelt
inte sant?
Detta kräver att du, precis som då en bov hoppar på dig, gör konstanta sidoförflyttningar.
Tänk bara på att "Fido" är en instinktdriven maskin som inte stannar och tänker efter utan
går på tills bensinen är slut och Fidos bensintank är betydligt större än din…
Har du fått tag i halsband eller
på annat sätt lyckas avbryta hundens primärattack,
måste du tänka på en sak:





- En hund är mycket envis. Mycket mer envis än
vi människor (OK, vissa undantag finns ju…)
Hunden är som en bumerang, kastar du bort den, så  kommer den bara tillbaka igen.
Du måste alltså oskadliggöra den till fullo, såvida den tveksamma individ som titulerar sig husse/matte inte självmant kallar tillbaka sin lilla älskling.

Med detta menas, att om du lyckats avvärja en attack, får du inte låta dig nöjas med det.
Du måste visa hunden vem som är "ledarhund" och därmed boss, så att den tappar kamplusten.
Glöm inte bort "nötknäpparsviten".
Är det en hanhund som attackerar, har du ju
ytterligare en bra måltavla.
Just det, kulpåsen under buken. Greppa och ryck hårt. Det är troligen knappast värt att avla vidare på den hundens gener ändå…(ironisk anm.)

Att försöka springa från en hundattack är dömt
att misslyckas.
Om du inte ser vad som sker bakom dig genom att du försöke springa ifrån hunden, har du heller ingen kontroll över situationen.

Här kommer du troligen att hamna med ansiktet
mot marken och jycken i nacken.
"Touchdown" och matchen kommer att sluta 6-0 till Fido utan chans till förlängning eller omspel.
Om du från start ser att hunden är på väg rakt mot dig, går du direkt till motattack utan att
vänta på att den kommer ända fram.

Tänk på vad vi sagt om rörelseenergin och sidoförflyttningar.
Många kommer initialt att finna denna taktik tveksam men du har större chans att själv bestämma initialskedets fortskridande på så sätt.
Hunden attackerar vanligen på två sätt.
Antingen hoppar den in sin attack mot ett högre mål, troligen ansikte/hals eller så gör den en låg
attack mot benen/skrevet.

Vid inhoppande attack följer du vad vi redan gått igenom och håller en stadig gard till skydd under
din oavbrutna sidoförflyttning.
Attackerar hunden från marknivå så skall du försöka sparka så hårt och mycket du kan, samtidigt som du söker få tag i halsbandet.
Mycket av innehållet i detta kapitel baserar sig på utvärdering av de över 30 videofilmade inslag jag
lyckats ladda ner från internet, där innehållet avhandlar kamphundars angrepp mot vuxna människor

Hundarna anpassar oftast inte sina angrepp efter vilken typ av människa som konfronteras,
detta till skillnad från angrepp från människor.
När du klarat av den akuta faran,
kan du gott följa upp situationen
och försöka få tag i ägaren.
Om du orkar och kan, följ gärna efter hundägaren och hunden för att som målsättning fastställa identitet på dem bägge
Kanske kom de med bil, kanske bor de i närheten.
Glöm dock inte bort stelkramps-sprutan efteråt.
Låt attacken mot dig bli den sista från den hundägaren
och från den hunden…

Peter A Ortvik
Chefredaktör
C.E.O.
D.D.S.
U.P.A.
ortvik@frontface.se
<<<  Till Startsidan