Det första jag ser är en pärlband av vita tänder bakom ett stort generöst leende och XL afrokrull.
Har bestämt tid för en fika med
Lorén Talhaoui från Idol 2004.
Vi sätter oss på Café Holywood i nyrenoverade Gallerian och Lorén beställer in den obligatoriska (?) Latten.
-Jag dricker allt för många sådana här, säger hon med ett garv.
Hon verkar garva åt det mesta, humöret är på topp eller så är hon kanske alltid så här sprudlande?
Jag föreslår att vi skall ta allt från början, det är nog rätt många som
bara sett henne i den redigerade TV-versionen.
Nu skall vi förhoppningsvis få höra den osminkade versionen. Vi är bägge överens om at vi utelämnar hennes romans med Daniel Lindström, den figurerar ändå i alla andra tidningar.

ff: Kan du uppdatera oss om din bakgrund, snälla miss Lorén.
L: -Jag är äldst av sju barn, född i Stockholm, uppväxt i något lugnare Västerås.
Sjöng lite för mig själv, mådde bra avdet. Jag var galen i Disney-låtar, kan alla utantilla

ff: Har du tagit ditt ansvar som äldsta syskon?
L: -O ja, det är ju så när man är Marockan. Gäller att ta rätt beslut då de yngre ser upp till en och följer efter.

ff: Det ryktas att ordet måla finns med i din bakgrund.
L: - Ja det är ren terapi för mig. Är jag stressad, tar det en halvtimmes målande så är jag lugn igen. Ibland vaknar jag på nätterna och målar av mig.
ff: Några konstverk vi kan få se?
L: -Visst , när som helst,
säg bara till.
ff: När tog du tag i musiken mer på allvar?
L: -Det var nog på gymnasiet. Min musiklärare, Deborah från USA, var en rätt hård kvinna uppmanade och uppmuntrade mig att kliva upp på en scen och sjunga.
Det klickade på en gång, kände att det var sång jag helst skulle vilja syssla med.

Artikeln fortsätter HÄR